Vilken väg väljer Kongo ?

Våra valobservatörer berättar om ett dåligt fungerande val, där våld hot och oegentligheter förekommit i stor omfattning.

Jag bifogar en snabb översättning och sammanfattning av deras preliminära slutsatser som är sammanställda natten mellan 28-29 november:

”Vi kan konstatera att det i många vallokaler fanns ett starkt positivt engagemang från berörda aktörer. Men vi vill uppmärksamma den nationella och internationella opinionen om följande fakta som observerats både i Kinshasa och provinserna:

• Det var ett mycket allvarligt fel att ett antal vallokaler bara höll öppet mellan kl 11-13 (istället för kl 06-17 som utlovats).
• Det förekom fullständig eller delvis avsaknad av val material i flera vallokaler, i synnerhet saknades röstsedlar och röstbås.
• I många vallokaler var det uppenbart att man inte respekterade medborgarnas rätt att rösta i hemlighet.
• Trots att väljare hade med sig sina röstkort så fanns de inte med på vallängderna och kunde inte rösta. Detta trots att CENI (den nationella valkommittén, övers. notis) beslutat att alla registrerade medborgare skulle kunna rösta.
• Inrättandet av ytterligare vallokaler skapade stor förvirring då information om dessa nya lokaler saknades, och även tvingade många till långa resor när de skulle rösta på andra platser än vad de först fått information om.
• Valurnor och valsedlar skyddades i många fall inte. Valsedlar hittades utanför vallokalerna i händerna på personer som inte valarbetare. Och valurnir med ifyllda valsedlar lämnades i vissa fall utan uppsyn av de ansvariga.
• En del av bristerna vi räknar upp i denna prliminära rapport har skapat oroligheter som även inneburit fara för nationella och internationella valobservatörer och valarbetare.”

Här kommenterar jag valet i Sveriges Radios P1-morgon kl 06.15, den 29 november: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=4827021

Joakim Wohlfeil, Diakonia

Nu är det bara timmar kvar till valen i Kongo den 28 november. Denna blogg är skriven den 21 november, och innehåller fortsatta rapporter från Diakonias samarbetsorganisationer om arbetet med valövervakning och information till väljare: 

1°Provinsen Bas-Congo (Nedre Kongo)
De olika kandidaterna fortsätter sina kampanjer. Det är fler möten och bilkorteger nu jämfört med de två första veckorna.

Tyvärr handlar talen fortfarande till största delen om löften, även om en del kandidater förklarar den nationella parlamentsledamotens verkliga roll för åhörarna. De yngre kandidaterna är mer intresserade av pengar (Mpifo).

Det är däremot många som vill få provinsens befolkning att tro att de behandlas orättvist av statsmakten (provinsen producerar mycket men får lite tillbaka, jämfört med andra provinser som inte producerar något men får mer i samband med återföringen av medel från staten).

Utnyttjandet av statliga tillgångar sker inte systematiskt, även om det har rapporterats att en jeep (”gåva från guvernören” till de provinsiella enheterna) har använts i en av majoritetskandidaternas bilkorteger. Registreringsnumret hade dolts.

Alla observatörer bekräftar att såväl minoritetens som majoritetens kandidater bedriver sina kampanjer lugnt och utan hot, men att anhängare på båda de sidor som representeras i provinsen (UDPS och Majorité) fortsätter att riva sönder motståndarsidans affischer, foton och banderoller.

Tolerans visas av politikerna men när det gäller anhängarna är det mer problematiskt, eftersom de gärna tar till knytnävarna varje gång deras korteger möts på gatan. Ne Muanda N’semi (ledare för en politisk-religiös sekt som upplöstes 2007) skriver i ett nummer av den bulletin han regelbundet ger ut att han har för avsikt att utropa republiken Kongo-Central om ingen presidentkandidat visar intresse för detta.

2°Provinsen Södra Kivu
Presidentkandidaten Kengo Wa Dondo höll sitt möte lördagen den 19 november 2011 i provinshuvudstaden Bukavu. Han lovade bland annat att freden skulle återupprättas och att gratis grundskola skulle införas.Hans besök i Bukavu noterades knappt. Det var inte direkt något evenemang att tala om.

3. Provinsen västra Kasaï
Den avgående presidenten Joseph Kabila, som kandiderar för att bli återvald, väntas till Kananga (ett av Tshisekedis fästen) under eftermiddagen. De samarbetande organisationerna CRONGD och Diku Dilenga har placerat ut observatörer i hela staden. Den nationella kongolesiska polisen fick i morse instruktioner att ta emot Joseph Kabila som statschef och inte som kandidat till posten som republikens president. Säkerhetsfrågorna måste beaktas därefter.

Provinsens guvernör har uppmanat alla medborgare att ta emot president Kabila i en anda av glädje och fred.

Vi åkte från stadens centrum till Kanangas flygplats för att se hur befolkningen uppträdde vid mottagandet av presidentkandidat Joseph Kabila. Den vanliga tillströmningen av folk uteblev. Inte särskilt många mötte Kabila, förutom polisens säkerhetsuppbåd från landningsbanan till centrum och längs hela vägen däremellan.

Under eftermiddagen spreds ryktet att Tshisekedi skulle komma till Kananga tisdag kl. 8.00 i stället för torsdag, som tidigare angetts. Informationsspridningen är omfattande med frivilliga bidrag från båda sidor. Lokalradiostationerna sänder brett samtidigt som vi genomför denna övervakning.

President Kabila var försenad när han kl. 16 ankom till Kananga från Tshikapa (i samma provins), då han var väntad redan kl. 10.00. I Tshikapa gav han löften om vatten, el och vägar. Men Tshikapas befolkning säger att de sedan länge tröttnat på dessa löften. I Kanangastannade han bara en timmeoch höll samma tal. Det var många som inte visste att han kommit och åkt lika snabbt.

Partimedlemmarna i PPRD, som var trötta och inte hade ätit något sedan morgonen, fick till råga på allt gå hela vägen hem eftersom det saknades transportmöjligheter. De blev utbuade på vägen av befolkningen som drev med dem. Inga incidenter eller våldsamheter rapporterades dock utöver buropen.

Valen i Kongo närmar sig! Den 28 november är det dags för detta jättelika land att rösta. Nu på går valkampanjer och det uppstår en hel del våldsamheter mellan rivaliserande grupper. De informatörer från RECIC som arbetar med valinformation möts ofta med misstänksamhet, men då de får tillfälle att presentera sitt arbete och varför det är viktigt brukar de välkomnas. Nedanstående text är skriven den 16 november av Diakonias kongolesiska samarbetsorganisation RECIC, som arbetar med att övervaka valprocessen.  

1. Provinsen Bas-Congo (Nedre Kongo)
Under de senaste fyra dagarna har ett dussintal av de 172 kandidaterna anordnat möten och bilkorteger för att möta sina väljare. För några av kandidaterna var mötena med väljarna en framgång, medan andra blev okvädade och förtalade. Värt att notera är att ingen av kandidaterna presenterade något samhällsprojekt i sina tal, utan snarare såg dessa möten som ett tillfälle att avlägga löften och påminna befolkningen om de olika insatser som gjorts för deras skull.

Vi som observerade mötena kunde se att anhängare till båda sidor uppvisar tecken på intolerans:

• Foton och kampanjaffischer har rivits sönder
• Valkampanjarbetare har utsatts för våld
• Båda sidor har ropat glåpord

Kandidaterna från båda sidor uppvisar dock tolerans och kompromissvilja mot varandra.

Kandidaten Etienne Tshisekedis tal är det stora samtalsämnet bland befolkningen, som dock är negativt inställd till hans uttalanden.

En jeep beslagtogs för att transportera mycket entusiastiska anhängare till en majoritetskandidat till den plats där hans möte skulle hållas.

2. Provinsen västra Kasaï
Måndagen den 14 november 2011 inleddes kampanjen av de samarbetande organisationerna CRONGD och Diku Dilenga i alla kommuner, och banderoller sattes upp. Informationsspridningen och affischeringen får stor uppmärksamhet. Ett antal banderoller har tyvärr stulits eller rivits ner, till exempel i kommunerna Ndesha och Kananga.

En grupp med nio informatörer från vår organisation angreps i Kamulumba av personer som helt öppet försökte ta megafoner, affischer och personliga ägodelar från en annan grupp. Informatörerna klarade sig eftersom de var ganska många och de lyckades istället inleda en dialog med angriparna. Efteråt bad angriparna om ursäkt, eftersom de insåg att informatörernas arbete med valinformation och observationer gjordes för deras skull.

Måndagen den 14 november 2011 ca. kl. 11, då anhängarna till parlamentskandidaten Alex Kande Mupompa var på väg för att möta honom vid flygplatsen i Lungandu, lossnade förarhytten på en lastbil som transporterade personer på flaket. Flera personer omkom eller skadades allvarligt. Enligt uppgift ska sex personer ha omkommit och ett tiotal ha skadats. Dessa personer vårdas nu enligt våra källor på Hôpital Général de Référence i Kananga.

Vid sin ankomst i staden besökte Kande Mupompa idrottsplatsen i Saint Luc, åtföljd av en stor folksamling. I sitt tal tackade kandidaten för det pampiga mottagandet, som han såg som ett tecken på sin popularitet hos åhörarna. Han sade även att han står på plats 23 på CENI:s lista, och att siffran 23 hade flera betydelser för honom, eftersom han till att börja med är född den 23 och kan få 2+3=5 parlamentsmandat i Kananga. År 2006 fick han två parlamentsmandat, och konstaterade att väljarna den här gången skulle ge honom alla fem eller tre mandat. Kande Mupompa sade även att en röst på honom var en röst på den gamle. När åhörarna undrade vem han menade svarade Kande att de kände till vem han var. Åhörarna insisterade dock på att denna person skulle nämnas vid namn. Kandidaten Ambroise Tshiyoyo, som står på samma lista som Kande, tog då mikrofonen och sade att det var Thsisekedi som avsågs. Mötesdeltagarna insisterade dock på att Kande själv skulle säga detta, vilket var mycket svårt för honom. Åhörarna sade då att Kande ”bar ett barn på ryggen”, och lämnade mötet och kandidaten med alla sina presenter och gåvor, och konstaterade att de inte längre tänkte rösta på Kande.

Samtidigt besökte den nationella parlamentskandidaten Thsiela Kamba fotbollsplanen i Mpokolo intill Radio-Télé Kasaï Horizon, där han delade ut ”foufou” (cassava) till sina framtida väljare tillsammans med en bit taggmakrill (mpiodi) och cassavablad till allmänheten. Intresserade och nyfikna personer kom med påsar som fylldes med en cassavaboll, en bit taggmakrill och blad. Visst tumult uppstod och ett antal personer slogs med batong i huvudet, vilket naturligtvis inte är en acceptabel behandling. Det hela filmades dessutom av europeiska journalister som följde kandidaten.

Kandidaterna i Kananga presenterar inte några samhällsprojekt. I stället för att informera allmänheten om sina plikter eller sina uppdrag som parlamentsledamöter sjunger de högljudda sånger.

Samma dag befann sig den nationella parlamentskandidaten Pauline Kamuandu, som även är vice ordförande för provinsförsamlingen i västra Kasaï, i kvarteret Kananga II i Mobutu omgiven av en grupp med ungdomar som arbetat som hennes säkerhetsvakter under hela kampanjen. När Kamuandu och hennes vakter kom till platsen kastade en mycket ung pojke en sten som varken träffade något fordon eller någon person, men kandidaten beordrade att hennes säkerhetsvakter skulle följa efter och hämta pojken. Pojken som hittade bra i området lyckades undkomma, men säkerhetsvakterna stötte i stället på en man (en civilklädd militär som sålde alkohol). De började slå och angripa honom utan att han fick veta varför. Mannens kolleger från Auditorat Militaire i Kananga uppmärksammades på angreppet och kom till hans undsättning. De skingrade angriparna och arresterade två av dem, som fortfarande sitter fängslade. Offrets maka, som upplevde situationen som mycket spänd med tanke på sin mans tillstånd, kastade sig över kandidaten Pauline Kamuandu som hon ansåg hade beordrat angreppet och knuffade henne våldsamt till marken och slog henne, utan att Kamuandu försvarade sig eller att någon ingrep, vilket fick de potentiella väljarna att fråga sig vad de skulle tro om parlamentsledamöterna.

Tisdagen den 15 november 2011 bevittnade vi ännu en snarlik händelse, mitt under informationskampanjen i kommunen Lukonga, i kvarteret Lumumba II. Somliga åhörare tog till sig informationen och andra inte. Många trodde att vi kom från ett politiskt parti för att dela ut pengar. Men när de lyssnade till informationen som berörde dem personligt, undrade de varför man inte hade gjort något tidigare? Mötesdeltagarna ansåg därför att RECIC och de samarbetande organisationerna CRONGD och Diku Dilenga hade fått dem att stödja fel saker. Dessa informationsinsatser bör nu fortgå och också spridas till inlandet, så att även det inre västra Kasaï görs delaktiga i och informeras om valprocessen.
Mötesdeltagarna sade även att de inte röstar på kvinnor, eftersom de är alltför högmodiga, högdragna och otacksamma, och inte möter sina väljare om det inte är på initiativ av RECIC inom ramen för t.ex. samarbetet mellan CRONGD och Diku Dilenga.

>> Läs mer om valet i Kongo på tidningen Dagens hemsida (25 nov)