Visa ledarskap i klimatfrågan, svenska regeringen!

Tiden har sprungit ifrån oss, säger Yvo de Boer, tidigare chef för FN:s klimatförhandlingar till Ekot. Vi kommer inte att klara av att hålla nere de globala temperaturökningarna till 2 grader, vilket är nödvändigt för att undvika allt fler och värre naturkatastrofer. Världens politiker har helt enkelt inte prioriterat denna mänsklighetens och planetens ödesfråga.

Konsekvenserna är katastrofala, inte bara bildligt talat. För någon dag sedan rapporterade Ekot om ny forskning som visar att det är ett faktum att klimatförändringar ligger bakom både översvämningar och värmeböljor och att de ökat i omfattning.

Samtidigt konstaterar vi på Diakonia att varningarna och rapporterna om förödande torka och uteblivna regn strömmar in från flera håll på den afrikanska kontinenten. För några dagar sedan drog vi igång vår insamling för att bistå människor som kämpar mot torkan och för att överleva i Burkina Faso.

Våra lokala samarbetsorganisationer finns på plats och arbetar även långsiktigt för att hjälpa människor att hantera klimatförändringarna som obönhörligen försvårar deras liv. De utvecklar nya odlingsmetoder, introducerar nya grödor och ger fattiga kvinnor och män stöd i arbetet för att inte bara överleva utan också bekämpa fattigdomen. De gör vad de kan för att anpassa sig till den nya situationen.

Nu får vi också rapporter om att regnen förmodligen blir för små på Afrikas horn. Om det vill sig riktigt illa kommer vi att ha samma situation i Somalia, Kenya och Etiopien som i somras då torkan orsakade omfattande svält i området. Vi gör allt vad vi kan för att vara förberedda och fortsätter med vårt långsiktiga arbete för omställning till jordbruk och grödor som bättre klarar torka, möjligheter att samla vatten och överleva i ett landskap som blir allt mer förött. Men det kommer inte att räcka: världens politiker måste agera nu för att inte lämna dessa människor som sliter för att överleva i sticket. Det krävs globala ansträngningar för att stoppa temperaturökningarna och dess konsekvenser.

Det är förtvivlat svårt att förstå att världens politiker, inklusive våra svenska politiker, gör så lite för att lösa den utmaning som klimatförändringarna innebär. Dels måste vi få ner våra egna utsläpp av växthusgaser så att vi klarar 2-gradersmålet och undviker fler och värre katastrofer. Dels måste vi nu snabbt och effektivt se till att generera nya pengar för de insatser som krävs för att rädda människor som lever med klimatförändringarnas konsekvenser från katastrofer och för att hjälpa dessa länder att ställa om och utvecklas på ett klimatsmart sätt.

Det är vår skyldighet att städa upp i den röra som våra historiska utsläpp av växthusgaser orsakat. Den svenske klimatforskaren Johan Rockström intervjuades i Sveriges radio om hur vi ska klara 2-gradersmålet. Han konstaterar att förutsättningarna trots allt är goda. Förnyelsebar energi är tillgänglig. Företagen är intresserade och vill agera. Det finns ett tryck underifrån från människor som kräver att politikerna tar ansvar. Nu är frågan om svenska och andra rika länders politiker är beredda att svara upp till förväntningarna.

2-gradersmålet är inte en förhandlingsfråga – det är en nödvändighet att vi klarar det om vi vill att mänskligheten ska överleva och kunna leva ett värdigt liv. För att vi ska klara målet krävs politiskt ledarskap. Vad väntar svenska regeringen på?

Läs mer:
Climate change: The reality in Asia

Climate change: The reality in Latin Amerika

Climate change: The reality in Africa

Klimatfinansiering nu!

Leverera klimatfinansiering nu! Så löd budskapet på de låtsaspengar som på tisdagsmorgonen delades ut till delegaterna som var på väg in till klimatförhandlingarna.

Vi vill se en klimatfinansiering som garanterar fattiga länders rätt till utvecklingDet var aktivisterna i Time for Climate Justice-kampanjen som ville påminna världens rika länder om löftena att förse den så kallade Gröna klimatfonden med pengar för arbete i fattiga länder med minskning av utsläpp och anpassning till klimatförändringarna.

Det är så oerhört viktigt att världens fattiga länder inte utvecklas på samma sätt som vi i den rika världen har gjort. De måste bli mycket klimatsmartare. Dessutom måste de anpassa sig och skydda sig mot de negativa effekterna av det förändrade klimatet. Och därför behöver de vårt stöd, genom bland annat denna globala klimatfond.

Den Gröna klimatfonden ligger på förhandlingsbordet här i Durban,och vi väntar på ett beslut under veckan om hur den ska se ut.  Men ännu har ingen pratat om varifrån pengarna ska tillföras under de kommande åren, eller hur mycket olika länder är beredda att bidra med.

Så aktivisterna ropade: Låt inte klimatfonden bli ett tomt skal! Leverera klimatfinansiering nu!

Bra sagt. Hoppas klimatförhandlarna hörde.

Ankin Ljungman, Diakonias policyrådgivare i klimatfrågor på plats i Durban

Dyrare klimatnota ju längre politikerna väntar

Nu gäller det!
Idag lägger klimatförhandlingarna i en högre växel. Ministrarna har flugit in till Durban för att börja förhandla det som ska bli resultatet från COP 17.

Allt handlar just nu om formen – ska Kyotoptotokollet dö eller blir det en fortsättning på de rika ländernas åtaganden? Och ska det andra förhandlingsspåret under klimatkonventionen få förnyat mandat att förhandla fram ett avtal som gäller alla länder?

Men formen är inte allt. Vi behöver också ständigt påminna beslutsfattarna om innehållet: det behövs ambitiösa siffror, både vad gäller ländernas utsläppsminskningar och de klimatpengar som krävs för de fattiga ländernas arbete med omställning och anpassning till de oundvikliga klimateffekterna. De siffrorna har ännu inte kommit på bordet. Och det som lagts fram tidigare är helt otillräckligt.

Sanningen är att ju längre vi väntar, ju dyrare blir det. Climate Interactive har räknat på kostnaderna för att vänta till 2020 med ambitiösare utsläppsmål. De visar att inte bara kostnaderna blir högre, vi måste också skära mycket kraftigare varje år i utsläppen av växthusgaser. Omställningen blir alltså mycket dyrare och mer dramatisk än om vi tar tag i detta nu.
Det blir allt svårare att motivera varför man väntar. Så det budskap vi på olika sätt framför till ministrarna här i Durban är: tänk rätt – nu!

Ankin Ljungman, Diakonias polisyrådgivare i klimatfrågor på plats i Durban