Val hölls den 28 november i Kongo, och Diakonia har gett stöd till organisationer som jobbar med valinformation och valobservation. Här bloggar Diakonias medarbetare i Kongo, Didier Bonyenga, om läget efter valet. Hans text skrevs den 30 november:
Valresultatet kan dröja flera veckor
De kongolesiska väljarna befinner sig nu i ett egendomligt limbo som kan fortgå i flera veckor i väntan på att valresultaten tillkännages.
I Bukavu sitter folk i barer och vardagsrum och skickar och tar emot mängder av SMS varje dag om de resultat som affischeras utanför vallokaler och rösträkningscentraler – ”Vital leder i 8 av 32 rösträkningscentraler i Goma!” ”Tshisekedi tar oväntat ledningen i Beni-territoriet!”
Jag ska inte spekulera alltför mycket kring resultatet. Det är för tidigt än så länge – först igår (den 29 november) började resultaten komma in till de centrala rösträkningscentralerna i Kinshasa. Det ser ut som om Tshisekedi klarat sig bra, och det kommer att vara ett jämnt lopp, men utöver enstaka resultat här och där är det mer spekulationer än något annat.
Hur gick röstandet under valdagen?
Valet har haft två ansikten. Å ena sidan gick det fredligt till i de flesta delar av landet, med vad som verkar vara ett relativt högt valdeltagande. Min uppskattning är att valet gick ganska bra vid 70–80 procent av vallokalerna, även i många delar av Kinshasa.
Människor som jag talade med i Bukavu var entusiastiska och mycket motiverade – något som även bekräftas av mina kolleger på andra ställen i landet. Jag såg kvinnor köa i timmar i solen med sina småbarn, gamla män med käpp som kämpat sig fram i flera kilometer för att komma till vallokalerna. Det var rörande.
Rapporter om oegentligheter
Valets andra ansikte var fulare. Det förekom hundratals fall av oegentligheter, varav många troligen kunde ha undvikits genom mer noggranna förberedelser. De vanligast förekommande oegentligheterna, som i hög utsträckning har tagits upp av pressen, var följande:
- Många av de röstberättigade kunde inte hitta sina namn i vallokalerna på grund av missar i röstlängderna och missförstånd om var de skulle rösta någonstans. Trots att valkommissionen flera gånger förklarat att folk kan rösta var de vill inom sitt valdistrikt med ett giltigt id-kort var det många som skickades hem eller fick gå från vallokal till vallokal. Detta gjorde troligen att tiotusentals (av 30 miljoner) berövades sin rösträtt.
- Det har kommit mängder av anklagelser om påfyllning av valurnor runt om i landet. En del av dessa incidenter kan förklaras som missförstånd i samband med att valsedlarna tog slut och nya måste delas ut, vilket fick en del att misstänka att dessa valsedlar skulle användas för att fylla på valurnorna. I andra fall verkar det dock råda föga tvekan om att det förekommit någon form av manipulering, eftersom märkta valsedlar hittas innan röstningen inleddes, i många fall utanför valkommissionens kontrollkedja. I andra fall har påfyllning skett inför vittnen. En sändning på 10 ton valsedlar från Sydafrika till Lubumbashi och Kinshasa, som militärpolisen sedan lastade av dagen efter det att vallokalerna stängts i den största delen av landet, gjorde inte saken bättre. Det är oklart hur många röster som kan ha påverkats av detta slags oegentligheter.
- Frustrerade väljare attackerade vallokaler i många delar av landet, flera vallokaler brändes ned enbart i Kasai Occidental (enligt rapporterna var det 143 lokaler där som antingen tvingades stänga eller brändes ned). Frustrationen uppkom på grund av anklagelser om påfyllning av valurnor, långa fördröjningar och ofullständiga röstlängder. Enligt vissa beräkningar har hundratusentals människor hindrats från att rösta, men för tillfället är det mycket svårt att få exakta siffror kring dessa påståenden.
- I vissa områden ingrep säkerhetsstyrkorna i valprocessen. I Kinshasa tog armén över ansvaret för vallokalernas säkerhet från polisen i vissa områden, medan det rapporteras från Masisi (norra Kivu) att före detta CNDP-soldater där tvingade tusentals väljare att rösta för deras kandidater. Det finns också vittnen som rapporterar om att politiska partier jagats ut från vallokalerna av militär eller polis.
Vad händer nu?
Med tanke på dessa oegentligheter kan man fråga sig vad som händer härnäst? Fyra presidentkandidater – Kamerhe, Kengo, Mbusa och Bombole – kräver att valet ska ogiltigförklaras, men både oppositionens huvudkandidat Etienne Tshisekedi och sittande presidenten Joseph Kabila har sagt att de kommer att respektera resultatet. Några utländska observatörsdelegationer har nyligen uttalat sig och nämnt ovanstående oegentligheter, men inte gjort några mer omfattande bedömningar.
Anledningen till att Tshisekedi och Kabila ger processen klartecken är uppenbar – båda tror att de kan vinna. Men bara en av dem kan ju bli president, så någon kommer att förlora. Hur kommer förloraren att reagera? Ingen av sidorna verkar vara beredd att ge sig utan kamp…
