Om några dagar presenterar Anders Borg regeringens budget för 2014. Glädjande nog har nu Centerpartiet och Kristdemokraterna öppet gett stöd till Diakonias krav om nya additionella klimatpengar – utöver det vanliga biståndet på 1 procent. Frågan är vad Borg säger. Om vi får se några nya klimatbidrag eller om Sverige ska ta en springnota?
Klimatfrågan är sida vid sida med fattigdomsbekämpning vår tids två största utmaningar. Och de båda hänger ihop. Det är de rika länderna, inklusive Sverige, som genom utsläpp av växthusgaser, har störst skuld till klimatförändringarna. Men det är de allra fattigaste som drabbas hårdast av de negativa effekterna.
FN:s klimatkonvention har slagit fast att världens länder har ett gemensamt, men olika stort, ansvar. De som har störst kapacitet att göra något åt klimatförändringarna ska gå före och bidra mest. På klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 fick utvecklingsländerna löften om kompensation för klimatskadorna.
Sverige har lovat att betala sin del av notan för den nedsmutsning av klimatet som vi, efter hundra år av industrialisering, står för. Om vi inte betalar vår del blir det de fattiga som får betala för vår konsumtion.
Från och med år 2020 har de rika länderna tillsammans tagit på sig att bidra med 100 miljarder dollar per år, pengar som ska vara nya och additionella. Utvecklingsländerna ska använda den nya finansieringen till att begränsa utsläpp och anpassa sig till det förändrade klimatet. Men istället för att lägga nya medel på att bekämpa klimatförändringarna har regeringen tagit från den befintliga biståndsbudgeten och därmed finansierat klimatskadorna med pengar som skulle ha gått till fattigdomsbekämpning.
Diakonia beräknat Sveriges faktiska andel av de 100 miljarderna dollarna – det vill säga hur mycket som varje år måste avsättas i budgeten för att komma upp till vårt åtagande år 2020. För 2014 handlar det om 2 miljarder kronor.
Sverige har hittills inte presenterat något separat klimatstöd i budgeten. Man har allmänt sagt att Sveriges bidrag ryms inom det ordinarie biståndet.
Vi vet att MP och V tidigare presenterat tydligt klimatinsatser utöver 1 procent i bistånd. Socialdemokraterna har i sin budget inte presenterat några separata pengar utan hänvisar till framtida möjliga inkomster från gemensamma EU-ansträngningar
Men Centerpartiet och Kristdemokraterna gick nyligen ut och klargjorde sin syn.
– Pengarna som går till internationellt klimatarbete måste bli synliga i budgeten, anser Centerns partistyrelse. Pengarna ska dessutom inte plockas från det ordinarie biståndet, sa Centerpartiets partistyrelse. Pengarna till klimatarbetet ska vara utöver det ordinarie biståndet på en procent.
Liknande budskap kom från Kristdemokraternas Emma Henriksson (gruppledare) och Irene Oscarsson miljöpolitisk talesperson i en artikel i Uppsala Nya tidning; ”Låt oss till sist understryka att vi kristdemokrater stödjer ett utökat klimatbistånd vi vill även kraftfullt öka stödet till klimatinvesteringar i utvecklingsländerna jämfört med tidigare åtaganden. Dessutom vill vi integrera klimatanpassningsåtgärderna i fattigdomsbekämpningen och skjuta till mer pengar för att täcka de extrakostnader som klimatförändringarna medför.”
Bra besked.
Nu återstår att se om Centern och Kristdemokraterna får igenom sin vilja. Och om Socialdemokraterna kommer att presentera några separata pengar.
Läs mer: I måndags överlämnade Diakonia över 7 000 springnotor till Finansdepartementet
Lämna ett svar