German Chub och Angélica Choc utanför rättegångssalen i Puerto Barrios, Guatemala, tidigare i år. German Chub skottskadades och förlamades i en attack samma dag som Adolfo Ich mördades. Foto: Christopher Eriksson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala.
För några veckor sedan skrev jag en betraktelse från Guatemala till Diakonias blogg. Det handlade om läraren Adolfo Ich Chamán som dödades 2009 i en utomrättslig avrättning i anslutning till det kanadensiska gruvbolaget HudBay Minerals installationer i Guatemala. Också de svenska AP-fonderna var inblandade och hade flera miljoner svenska kronor investerade i HudBay Minerals.
Adolfo Ich var obeväpnad och försvarslös. Hans enda brott var att han höjde sin röst och kämpade för mayafolkets rätt till mark och mot utländska företags exploatering av Guatemalas naturresurser. Den sjätte april kom ett sorgligt och svårförståeligt besked från domaren som har lett rättegången för mordet på Adolfo Ich. Den åtalade i målet – som var chef för gruvbolagets säkerhetsvakter – frias från alla åtalspunkter och går fri.
Beskedet från domaren har precis kommit ut. Jag har skickat ett sms och uttryckt min solidaritet till den mördades änka Angélica Choc, som kämpat för rättvisa i snart åtta år och blivit utsatt för hot och attacker vid flera tillfällen under processen. När jag pratade på telefon med Angélica i förrgår så var hon trött och påverkad av hälsobesvär som förvärrats under rättegångens slutskede.
Det gör ont att föreställa sig hur hon mår nu när den friande domen har offentliggjorts. Angélica och Adolfo fick fem barn tillsammans. Trots dagens sorgliga besked så känner jag mig trygg i att historien inte slutar här. Fallet kommer med all säkerhet att tas vidare i högre rättsinstanser. Det måste bli så. Det kan inte sluta såhär. Vi fortsätter vänta på rättvisa.