
Elida Gimenez, 28 år, bor i Guahory. Paraguay med sina tre barn. Hon är jordlös men tillsammans med andra ockupanter har hon efter flera års kamp tagit tillbaka sin mark.
Det är tredje gången jag är i Paraguay. Första gången jag kom hit var jag bara 20 år. Det här landet berörde mig då och berör mig fortfarande på ett speciellt sätt.
Det var ett uppvaknande för mig när jag först kom hit. Jag bodde i Uruguay och min vän som är född i Paraguay sa: ”Paraguay är något helt annat, där känns allt starkare och sorgen från diktaturen är fortfarande otroligt närvarande. Vi känner att ingen bryr sig”. Och till viss del är det sant. Paraguay är Sydamerikas bortglömda land där ofattbara kränkningar av mänskliga rättigheter fortfarande sker.
Samtalen ger mer än alla akademiska rapporter
Jag reser med Adriana Lugo Ferreira från Diakonias landkontor i Asunción och Cristina från vår samarbetsorganisation Serpaj. Vi åker flera timmar i bil över den bördiga jorden. Vi skämtar om dålig musik och sjunger med i senaste hitlåten. Sedan byts samtalsämnet hastigt till det allvarliga politiska läget som råder i Paraguay; militariseringen, de jordlösa böndernas historiska kamp och den ekonomiska elitens maktspel. Jag imponeras av mina kollegors kunskap om situationen och deras komplexa analys. Jag tänker att de här samtalen i bilen ger mig mer än alla akademiska rapporter jag läst inför min resa.
Under 35 år, fram till 1989, levde befolkningen under en militärdiktatur styrd av general Alfredo Stroessner. Den diktatur som varat längst i regionen. Förtrycket blev vardag under flera generationer, och bönder och urfolk var de mest utsatta. Norra delen av landet, dit vi åker den första dagen på reportageresan, var en av de regioner som kontrollerades hårdast under diktaturen, för här gjorde bonderörelser motstånd. För att bestraffa invånarna struntade regimen i att investera i infrastruktur. De lät helt enkelt samhällena rasa samman.
Fortsätter att kämpa trots motståndet
Men trots att över 120 aktivister har dödats sedan diktaturens fall finns fortfarande människor som efter år av total politisk isolering och avsaknad av grundläggande rättigheter såsom skola och sjukvård fortsätter att kämpa för sin rätt till jord. De har multinationella företag, drogkarteller och högt upsatta politiker emot sig. I Paraguay ägs idag 80 procent av den brukbara jorden av knappt två procent av befolkningen och presidenten, Horacio Cartes, är en av landets största markägare.
En jordreform initierades under början av 1900-talet. Tanken var att fattiga familjer skulle få tillgång till jord för eget bruk. Men korruptionen gjorde att stora delar av marken delades ut eller såldes till personer som inte skulle omfattas av reformen. De jordlösa blev tvungna att ockupera den jord som enligt lag borde tillhört dem.
– Vi är så tacksamma över att du är här. Det är sällan någon skriver om vår situation, säger Elida när jag träffar henne i Guahory, ett ockuperat område i östra Paraguay, på gränsen till Brasilien.

Elidas hus i Guahory.
Har levt ett liv utan ett hem
Hon är fyra år yngre än jag, men när hon ser mig i ögonen känner jag mig som ett litet barn.
Elida är jordlös och har levt hela sitt liv utan ett hem. Hon har under perioder bott med sina tre barn i tält efter brutala vräkningar utförda av militär, polis och privata vakter.
– Vi har ingen annan utväg än att kämpa, fortsätter hon. Det här är vårt hem och vi har rätt att vara här. Vi tänker inte ge oss.
När jag kommer till hotellrummet på kvällen kollar jag igenom dagens anteckningar. Jag funderar över min roll som kommunikatör. På hur jag ska göra Elidas berättelse rättvis. På vilka frågor jag kan ställa och inte. Jag tänker på vilken ynnest det är att få resa till de platser som jag gör. Hur få som får se det jag ser. Som har möjligheten att träffa människor som kämpar dag efter dag för att nästa generation förhoppningsvis ska få det bättre. Och jag tänker på det Elida sa:
– Sänk aldrig huvudet om du vet att du har rätt. Så tänker vi, det är enda sättet för oss att fortsätta.
Fotnot: Elin Stenung är regional kommunikatör för Diakonia i Latinamerika.
Här kan du läsa mer om Elida Gimenez och de jordlösas kamp i Paraguay.