Den 10 maj är årsdagen för den historiska domen för folkmord och brott mot mänskligheten mot Guatemalas tidigare diktator Efraín Ríos Montt. Domen utgjorde en symbolisk seger för Diakonias samarbetsorganisationer i landet, men kampen för att nå rättvisa och för att få veta sanningen om folkmordet måste paradoxalt nog fortsätta.
– Glöm inte att det är vi som vill ha en bättre framtid med rättvisa och sanning kring inbördeskrigets brott som utgör majoriteten i det här landet, sa Edda Gabiola från människorättscentret CALDH i våras vid ett möte med överlevare och vittnen till folkmordet.

Domen mot diktatorn var resultatet av över tio års hårt arbete av Diakonias samarbetsorganisationer: Föreningen för Rättvisa och Försoning (på spanska AJR), som samlar vittnen och överlevare efter folkmordet, och människorättscentret CALDH som driver juridiska undersökningar av övergrepp mot mänskliga rättigheter i Guatemala.

Diktatorn Ríos Montt dömdes till 80 års fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten begångna under hans tid vid makten åren 1982-1983. Det tog 30 år för att rättvisa skulle skipas, men domen utgjorde ändå ett viktigt erkännande för de som förlorade anhöriga och vänner under folkmordet. Domen var också ett viktigt steg för rättssäkerheten eftersom den visade att ingen står över lagen i Guatemala, inte ens en så mäktig person som Ríos Montt som varit både diktator (1982-1983), kongressledamot (1996-2012), talman i kongressen (1996-2004) och presidentkandidat (2003). Eftersom kongressledamöter har juridisk immunitet i Guatemala så var det först efter att han lämnade kongressen i januari 2012 som han kunde kallas till rättegång.

Men rättvisan är skör i Guatemala och bara tio dagar efter den fällande domen mot diktatorn så upphävdes den av landets konstitutionsdomstol. Många menar att upphävandet kom efter påtryckningar från mäktiga personer från militären och näringslivet, som efter decennier av straffrihet plötsligt såg sina intressen hotade. De personer som gjorde det möjligt att döma diktatorn har också i efterhand råkat illa ut. Landets riksåklagare Claudia Paz y Paz, den person som gav order om att prioritera undersökningen av folkmordet, blev under våren 2014 petad från sin post. Domaren som dömde diktatorn, Yasmin Barrios, måste ha livvakt och har stämts av diktatorns advokater för ärekränkning. De som kämpar för rättvisa vägrar dock att ge sig.

Marcial Martín Xajil är en äldre man med böjd rygg och tunt grått hår. Han tillhör mayafolket kaqchiquel och har arbetat som jordbrukare hela sitt liv. Den 12 februari 1982 kom armén till hans hemby för första gången och sköt urskiljningslöst mot invånarna. Två av Marcials barn dödades av soldaterna och hans fru fick en kula i armen. Trots de senaste årets motgångar så har han inga tankar på att ge upp:
– Beslutet att underkänna domen mot Ríos Montt är ett hån mot oss överlevare, men vi kommer aldrig överge kampen för rättvisa eftersom vårt mål är att våra barnbarn aldrig ska behöva genomlida det som vi var med om.

Juana Sánchez Toma tillhör mayafolket ixil och är en av de tusentals guatemalanska kvinnor som våldtogs av armén under Ríos Montts diktatur. Hon berättar med kraft i rösten och tårar i ögonen om det hon utsattes för:
– Den 19 april 1982 blev jag och min mor tillfångatagna av soldater från armén. De tog oss till församlingshemmet i San Juan Cotzal där de samlade ihop oss tillsammans med en massa andra kvinnor. Vi blev våldtagna flera gånger. Jag blödde okontrollerat i ett år efter våldtäkterna men lyckades till slut bota mig själv med hjälp av växter. Vi fick varken läkarvård eller mediciner.

Guatemalas inbördeskrig pågick i 36 år och krävde minst 200 000 människoliv. En sanningskommission (Comisión de Esclaricimiento Histórico) efter kriget konstaterade att armén utförde folkmordshandlingar mot grupper av mayafolk i Guatemala under åren 1981 till 1983. Domen mot diktatorn Ríos Montt fokuserar på övergrepp begångna mot urfolket maya ixil i regionen Quiché i norra Guatemala. Militariseringen och våldet mot civilbefolkningen i ixilfolkets region nådde extrema nivåer, men liknande övergrepp begicks även på andra håll i landet. Vittnenas förening AJR samlar överlevare från fem olika regioner i Guatemala och domen för övergreppen i ixilregionen är bara ett första steg på vägen. Trots små resurser så fortsätter AJR och CALDH att dokumentera diktaturens övergrepp i samarbete med andra organisationer från det civila samhället.

I januari 2015 ska rättegången mot diktatorn göras om, har en guatemalansk domstol slagit fast, och Diakonias partnerorganisationer är beredda att göra om processen:
– Hela världen hade ögonen fästa på Guatemala när domen föll mot Ríos Montt och den segern kan ingen ta ifrån oss, säger Edda Gabiola från människorättscentret CALDH. Om rättegången måste göras om så kommer vi att ställa oss upp och berätta sanningen en gång till.

Diakonias arbete i Guatemala syftar till att motverka diskriminering och stärka de organisationer som kämpar för kvinnors, ungdomars och urfolkens rättigheter. En viktig komponent i detta arbete är stödet till AJR och CALDH, de organisationer som varit drivande i utredningen av folkmordet och andra brott från inbördeskriget. Läs mer om Diakonias arbete i Guatemala