I Diakonias arbete i Burkina Faso har vi kontakt med många rättighetsbärare som envist arbetar för att deras liv ska bli bättre. Foto: Mirjam Dahlgren
I förra veckan besökte jag kollegor och rättighetsbärare i samarbetsorganisationer till Diakonia i Burkina Faso. Och jag är helt uppfylld av intryck; färger, former, hetta, damm, liv, rörelse och generositet. Landet är rikt på många sätt, men det är samtidigt också fattigt – det beror helt på vad vi mäter och vilka värderingar vi har.
Det jag vet dock är att Diakonia är på rätt plats. Vi har seriösa och kompetenta kollegor och samarbetsorganisationer. Det här ger oss många förutsättningar att på lång sikt förändra orättvisa och ojämlikheten. Med detta som inspiration vill jagberätta om några positiva upplevelser och reflektioner jag fick under mitt besök i Burkina Faso.
– Det råder fred och respekt mellan olika religioner. Kristna och muslimer lever sida vid sida och kan till och med gifta sig över religionsgränserna. Risken för ett inbördeskrig där religionen används som ursäkt, vilket sker i Mali nu, är mycket liten. Jag tycker att Burkina Faso därför är ett stort föredöme som utvecklingsländer borde ta inspiration från.
Cyklar är överallt, här utanför en skola i staden Kombissiri. Ett bra, billigt och miljövänligt alternativ för en växande befolkning. Foto: Mirjam Dahlgren
– Huvudstaden Ouagadougou, mindre städer och landsbygden har fullkomligt översvämmats av cyklar och numera även mopeder. Det är billigt och miljövänligt, men det mest positiva var att minst lika många kvinnor och flickor körde dessa som män. Kvinnor och flickor var även frekvent representerade som förare av åsnetransporterna på landsbygden, vilket inte är en vanlig syn i många andra utvecklingsländer.
– Bomullsproduktionen och textilframställningarna är rika och mycket varierande i färger och former. Det borde vara en given exportinkomst för landet. Är det kanske något som vår regering missat när det gäller handelsutbyte?
– För fem år sedan upptäcktes guldfyndigheter i landet, vilket både har varit positivt och negativt. Girigheten finns på plats. 2/3 av utvinningen är informell där okontrollerad utvinning med barnarbete förekommer samt användning av mycket giftiga medel som sprids i naturen. 1/3 utvinns på lagligt sätt med kontrakt med regeringen, av brittiska och kanadensiska bolag. Diakonia har en partner som arbetar mot barntrafficking, både för kakaoplantagerna i grannländerna och numera även med barnarbetet i guldutvinningen. Här har också vår regering kanske haft en chans i handelsutbyte? Vi har ju lång, historisk erfarenhet av gruvindustri.
Att utse mansambassadörer är ett intressant sätt att öka flickor möjlighet till skolgång. Här är flera mansambassadörer från staden Ghirgo. Foto: Mirjam Dahlgren
– När det gäller Diakonias arbete har våra samarbetsorganisationer god dialog med patriarkala samhällena och har hitta många metoder för att föra dialog och förändra inifrån. Ett bra exempel på det här är mans-ambassadörer i två samhällen. Dessa män är utvalda för att motverka våld mot flickor, och påverka lärare och föräldrar för att flickor ska gå i skolan och fullfölja sina utbildningar. De gör arbetet volontärt. I något fall har flickorna fått en cykel för att avståndet har hindrat dem och i andra fall har de fått hjälp med skolavgifter. Den här typen av påverkansarbete är glädjande, och bekräftar att män också måste arbeta för jämställdhet för att strukturer ska förändras i samhället.
– Ett annat svårt område gäller änkor. De är mycket utsatta och utan resurser. På ett ställe har de fått hjälp att starta ett kooperativ för odling av jordbruksprodukter, som är för eget bruk och för försäljning. Det gör dem oberoende så att de inte måste gifta sig mot sin vilja för att överleva. Våra samarbetsorganisationer arbetar även med deras rättigheter när det gäller land och egendomar.
Sammanfattningsvis igen – Diakonia är på rätt plats med rätt samarbetsorganisationer och kollegor.
Vi kan och vi gör skillnad i Burkina Faso.
