Återigen hotas Goma i östra Kongo -Kinshasa (DRK) att erövras av rebeller. Denna gång av den så kallade M23 gerillan, under ledning av den efterlyste krigsförbrytaren Bosco Ntaganda.
Goma är provinshuvudstad i norra Kivuregionen i östra Kongo-Kinshasa (DRK) och en av världens konstanta konflikthärdar. Områdena runt Kivusjön är lika hisnande vackra som de är blodbesudlade: De har utgjort epicentrum i de centralafrikanska krigen under de senaste 20 åren.
En del analytiker skulle säga att det vi sett under 18 år i Kongo är fortsättningen på den etniska rensningen i Rwanda 1994, där Huturebellerna efter massakern på Tutsibefolkningen flydde in i östra Kongo och där Rwandas regering sedan fortsatt kriget på Kongos territorium. Men det som håller kriget igång handlar om kontrollen över naturresurserna. De kringliggande staterna underblåser ständigt oroligheter för att undvika en fred som skulle stoppa de obeskrivlig lönsamma möjligheterna att plundra Kongos folk.
Grannlandet Rwanda har – i motsats till Kongo – upplevt en ekonomisk boom de senaste åren. En auktoritär regim och tillgång till Kongos naturresurser har skapat förutsättningar för rikedom. Det är ingen slump att ett av de lyxigaste bostadskvarteren i Rwandas huvudstad Kigali i folkmun ironiskt kallas Merci Congo .
Det som händer runt Goma nu är effekterna av en politik som under flera år garanterat straffrihet för de värsta krigsförbrytarna i kriget i Kongo. En del av problemet är också att soldaterna inom de olika milisgrupperna inte har erbjudits några alternativ till ett fortsatt liv som soldater. Milisledarna – som har fruktasvärda brott mot civilbefolkningen på sina samveten – har istället förhandlat sig till förmåner och i praktiken frihet från att ställas till svars för sina brott.
Det är inget annat än en katastrof om Goma återigen faller i händerna på rebeller.
- Det skulle slå mot hjälpinsatser och hota de enorma mängder flyktingar som desperat försökt fly från striderna på landsbygden till den någorlunda säkerheten i misären i flyktingläger runt Goma.
- Det skulle återigen visa hur svag och inkapabel den Kongolesiska staten är att kontrollera sitt eget territorium.
- Det skulle än en gång visa hur oförmöget FN och omvärlden är att skydda Kongos lidande 0ivilbefolkning.
Om Goma tillåts falla så skulle det återigen bekräfta världens brutalaste ekvation, alltså den om människovärde kontra resurser. En ekvation som vi, våra pengar samt olika företag gjort synonym med Kongo-Kinshasa. En ekvation som skapats genom den rika världens aptit på billiga naturresurser. En ekvation som kommit att lyda: ”Ingenstans är marken värd så mycket, ingenstans är ett människoliv värt så lite!”
Trots att vi alla vet att den självklara ekvationen borde vara den motsatta…
>> Diakonias arbete i Kongo-Kinshasa
>> Dags för fred i konfliktdrabbade Kongo
>> Rapporten A lot of gold, a lot of trouble (från 2012)
>> Rapporten Risky business (om Lundin Mining i Kongo, från 2008)