Pastor Evan Mawarire har av Diakonia nominerats till Per Anger-priset, en internationell utmärkelse som instiftades 2004 av den svenska regeringen. Priset delas ut för att lyfta fram humanitära och demokratifrämjande insatser.
Runt om i Sverige har församlingsaktiva, aktivister och politiker deltagit i Diakonias samtal med rubriken: ”Vilken värld vill du leva i?” I föreställningen ”Mod och motstånd” har de gestaltat och läst berättelserna om den fängslade Tep Vanny i Kambodja om Berta Cáceres kamp i Honduras, pastor Evan Mawarire i Zimbabwe, hbtq-aktivisten Gerald Rutaro i Uganda och journalisten Lilian Sjölund i Sverige. Personer som alla står i frontlinjen för mänskliga rättigheter.
Men vad har hänt under våren med dessa personer och arbetet de bedriver? Diakonias lokalkontor rapporterar om flera framgångar. Det visar att situationen inte är statiskt och given. Internationell uppmärksamhet bidrar till att sätta press. Mod och motstånd skapar hopp.
Evan Mawarire i Zimbabwe ledde protestvåg som ledde till löften om fria val
Via inlägg i sociala medier, #ThisFlag, startade pastor Evan Mawarire en protestvåg som ledde till militärkuppen i november 2017 och löften om fria och demokratiska val. Han har fängslats flera gånger och riskerat åtal för högförräderi för sitt engagemang för ett fritt Zimbabwe.
Den nya regimen har utlovat fria val som ska hållas senast augusti 2018. Flera förbättringar har skett i valsystemet; bland annat nya vallagar, offentliga röstlängder och ett friare politiskt klimat. Men många varnar för att militären inte kommer att tillåta att oppositionen vinner. Jestina Mukoko, en av Zimbabwes främsta människorättsaktivister, tror inte på militärens löften:
– Den nye presidenten Emmerson Mnangagwa är bara intresserad av att undvika kritik. Därför använder han sig av alla riktiga ord när han ger omvärlden löften. Det är av avgörande betydelse att internationella samfundet engagerar sig, säger hon.
Ett engagemang som måste omfatta mer än själva valdagarna:
–Det handlar om vad som händer nu; om vallagen förbjuder militären att involvera sig i valet. Om vi lyckas stävja hot och kontroll av människor lokalt. Om vi kan få en mer opartisk media. Det är avgörande vad internationella samfundet gör. Vänta inte med ert engagemang till valdagarna! Ni behövs nu.
Berta Cáceres mördades 2016. Hon kämpade för urfolkens rätt till mark i Honduras.
Arresteringar efter mordet av Berta Cáceres i Honduras ger hopp
Berta gick i täten för urfolkens rätt till sin mark i Honduras och byggandet av en damm som inte tog hänsyn till lokalbefolkningens situation. Hon mördades 2016 men hennes dotter Bertita för kampen vidare. Honduras fortsätter att vara världens farligaste land för människor som försvarar mänskliga rättigheter, framförallt för de som arbetar med frågor om naturtillgångar. 123 människorättsförsvarare och över 60 journalister har mördats de senaste 10 åren. Mordet på Berta fick stora rubriker runt om i världen och regeringen och företaget DESA (ansvarigt för dammbygget) sattes under press. Investerare från Holland och Finland (FINNFUND) drog tillbaka sitt stöd. Och i mars 2018 arresterades en direktör vid DESA.
Åtta andra, inklusive poliser, hade redan arresterats och dömts. Berta Cáceres dotter Bertita säger:
– Det är endast när de som är ytterst ansvariga för denna typ av brott döms, som vi kan garantera att de inte upprepas.
Hbtq-aktivisten Gerald Rutaro – såg hur lagen slopades men lever fortfarande under hot
Gerald Rutaro från Uganda kämpar för sin och andras rätt att få älska vem den vill. I Uganda kan man fängslas på grund av sin homosexualitet. ReAct är Diakonias partnerorganisation som arbetar för Geralds och andras rätt. Gerald beskriver hur deras Pridefest 2016 attackerades av polis och han skadades allvarligt i ryggen. Ugandas regering försökte då införa en lag som kriminaliserade homosexualitet. Glädjande nog drogs lagen tillbaka efter protester. Men homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner kan fortfarande inte agera öppet.
Vid den internationella dagen mot homofobi i maj 2018 kom polisen och upplöste ett privat fredligt möte och tvingade iväg deltagarna. Hbtq-personer har fortfarande svårt att leva och verka som alla andra – med respekt och med rättigheter konstaterar människorättsorganisationer.
Lilian Sjölund – hoten mot kvinnliga journalister ökar
Svensk ledarskribent som står upp mot högerextrema grupper. Är författare till boken Hatad där hon skriver om det hat och de hot hon får utstå för sina skarpa texter.
2017 presenterade SIFO en undersökning som visar att hot mot svenska journalister ökar och polisanmäls allt oftare. Särskilt utsatta är kvinnliga opinionsbildare. Sju av tio har fått ta emot hot och trakasserier det senaste året. Var tredje har allvarliga funderingar på att lägga pennan på hyllan.
Tep Vanny från Kambodja sitter fängslad sedan en tid tillbaka.
Tep Vanny – fortfarande fängslad. Behöver uppmärksammas!
Tep Vanny är en symbol för fredlig kamp för mänskliga rättigheter. Hon kämpar i frontlinjen för hennes och andras rätt att behålla sin mark i Kambodja, mark som myndigheterna försökt avhysa människor ifrån och sälja till ett bolag från utlandet. Diakonias partnerorganisation LICADHO samarbetar med Vanny och flera andra i arbetet för att stärka deras rättigheter.
Hon sitter fortfarande fängslad och Justitiedepartementet har nyligen avvisat en nådeansökan. De sa att de inte tagit emot någon nådeansökan. Vanny fängslades i augusti 2016 och är dömd till 30 månaders fängelse. Nya anklagelser har presenterats som riskerar att leda till längre straff. Amnesty International har en global namninsamling för hennes frigivande.
Omvärlden måste agera
Vi lever i en föränderlig värld. Vi ser många framsteg i kampen mot fattigdomen. Men när det gäller mänskliga rättigheter och demokratiskt utrymme för civilsamhället och människorättsorganisationer är trenden negativ. Statliga och privata aktörer begränsar utrymmet för de som utmanar makten och protesterar mot orättvisor. Därför är det viktigt att de rikaste och mäktigaste länderna inte prioriterar kortsiktiga politiska och säkerhetspolitiska allianser, ekonomiska intressen kring olja och andra råvaror eller handelspolitiska intressen. Istället måste dessa länder, inklusive Sverige, sätta demokratiska och mänskliga rättigheter främst. FN och EU spelar en viktig roll just nu. Omvärlden behöver visa att de stöttar personer och organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter. Och inte bidra ekonomiskt till övergrepp. Det finns hopp och möjligheter även om det inte alltid är lätt.
LÄS det svenska nätverket CONCORDs nya rapport om de ökade hoten mot demokratin globalt och förslag vilka politiska åtgärder för att vända situationen.
