Diakonias policyrådgivare i jämställdhetsfrågor, Mirjam Dahlgren, har läst senaste Amnesty Press och bloggar utifrån en artikel i tidningen.
Kvinnor är förlorare i terrorbekämpningens årtionde. Det hävdar Jayne Huckerby, på New York University (School of Law on international human rights issues), i rapporten ”A decade lost – locating gender in US counter-terrorism”. Hennes slutsatser visar på att USA:s kamp mot terrorismen har gjort kvinnor och homosexuella till osynliga offer.
Jayne Huckerby ger i rapporten exempel på att finansiering som tidigare gått till utbildning för flickor i Kenya istället flyttats över till program för unga män, eftersom de anses i riskzonen för att gå med i terroristgrupper. I Somalia har biståndspengar som gått till kvinnor och barn dragits in vilket inneburit att de blivit beroende av islamiströrelsen al-Shabab för att få mat. Vidare ser hon att organisationer som arbetar med kvinnors rättigheter fått mindre stöd sedan kriget mot terrorn startade bland annat beroende på att de ofta är små, nya och arbetar ”under radarn”.
Europeiska länder går inte fria. Europeiska regeringar gav USA i princip ”carte blanche” 2001 för att operera i hemlighet på europeisk mark i namn av att bekämpa terrorismen. Vi bör komma ihåg de två svenskarna med egyptisk härkomst och som utlämnades till Egypten i en hemlig CIA-ledd aktion inne i Sverige.
Den stora globala ökningen av militära utgifter under senaste tio åren har till 50% gått till krigen i Irak och Afganistan. I Afganistan används kvinnors rättigheter som förhandlingsmedel i fredsuppgörelser med talibanerna – de förhandlas helt enkelt bort.
Enligt organisationen Kvinna till kvinna skulle 4% av 2010 års militärutgifter kunna uppfylla milleniummålen till år 2015.
De ökade globala militärutgifterna och tillåtelsen till rättsövergrepp har inte ökat säkerheten och minskat terrorismen. De har istället minskat säkerheten och de sociala och ekonomiska möjligheterna för kvinnor att delta i och bidra till sina samhällens utveckling.
Den förenklade ”Hollywood-versionen” av stora starka hjältar som räddar kvinnor med de största och senast avancerade vapnen verkar för mig ha tagits på allvar av världens makthavare och operationaliserats. Var tog samtalet, dialogen om fred och jämlikhet vägen? Var finns dessa forum?
Vi behöver återinföra forum på alla nivåer där vi nekar till att vapen och militära insatser är första valet för att lösa konflikter och ge människor säkerhet.
Jag avslutar med att citera Hillary Clinton:
”President Obama and I believe that the subjugation of women is a threat to the national security of U.S”
