Igår fortsatte rättegången för massakern på 37 människor som brändes inne på Spaniens ambassad i Guatemala 1980. Från att tidigare ha genomförts i en av de mäktiga salarna i Guatemalas högsta domstol var förhandlingen nu förpassad till en liten, kontorsliknande lokal där parterna i rättegången satt tätt inpå varandra, ansikte mot ansikte, på varsin sida två enkla skrivbord. För tio dagar sedan var inramningen högtidlig och formell men nu var den vardagligt grå.
På förmiddagen hördes ett vittne som förlorade sin far i massakern. Fadern var på den tiden en framstående person; advokat, arkeolog, diplomat och utrikesminister i två olika regeringar. Den 31 januari 1980 var han på möte med Spaniens ambassadör när polis omringade ambassaden och hindrade alla från att ta sig ut. Som diplomat tog han sig ut på taket och förklarade i megafon att polisen var på väg att begå ett brott mot internationell rätt om de attackerade ambassaden. Men inget hjälpte.
Mannens son stod utanför ambassaden och tvingades hjälplöst se på när byggnaden brann och hur brända kroppar sedan bars ut. ”När pappa dog var det som att jorden och himlen föll samman”, sa sonen i sitt vittnesmål.
Sonen som nu vittnade var säker på att det var den åtalade polisen Pedro García Arredondo som förde befälet vid ambassaden, men han var också noga med att inte enbart skuldbelägga staten för det politiska våldet i Guatemala. Spaniens ambassadör bar också skuld för det inträffade, menade mannen, liksom gerillan och vänstern i Guatemala som enligt hans åsikt provocerade staten till våldshandlingar för att försvara den nationella säkerheten. ”Vår familj har valt att inte ta emot något skadestånd från staten eftersom vi menar att staten inte kan skuldbeläggas för det som hände”, sa sonen. Åren av diktatur och inbördeskrig har lämnat djupa sår som fortfarande inte har läkt i det guatemalanska samhället.
Under dagen hördes också expertvittnet och psykologen Marina de Villagran som var mycket tydligare kring vem hon ansåg bar ansvaret. Under åren av diktatur i Guatemala styrdes politiken av ”den nationella säkerhetsdoktrinen” som under starkt inflytande från USA satte statens säkerhet framför individens liv och trygghet. Alla medel var tillåtna i kampen mot det som polisen och armén definierade som ”kommunism”.
De bondeledare som befann sig inne på ambassaden utgjorde inget hot mot någon, menade Villagran. Två gånger tidigare, år 1978 och 1979, hade delegationer av bondeledare tagit sig till Guatemala City från regionen Quiché i norra Guatemala för att protestera mot arméns våld på landsbygden. Dessa aktioner hade varit fredliga, berättade Villagran, och ingen hade kommit till skada. Bondeledarna som sökte upp Spaniens ambassad den 31 januari 1980 gjorde det i tron att ambassaden var en säker tillflyktsort och en plattform för att nå omvärlden med ett rop på hjälp. Men de tystades brutalt och staten utnyttjade tillfället till att statuera exempel och skicka ett budskap till befolkningen: ”Detta kan hända alla som sätter sig upp mot makten”. Massakern på Spaniens ambassad är på det sättet en vattendelare i Guatemalas historia, menade Villagran. Efter denna händelse kunde ingen längre känna sig trygg. Massakern skapade en ”allmän skräck” som än idag biter sig fast i det guatemalanska samhället.
Det kommer ta tid för Guatemala att frigöra sig från denna ”allmänna skräck”, tänker jag när domaren sätter stopp för dagens förhandling. Vart du än rör dig i Guatemala City syns beväpnade civilpersoner, säkerhetsvakter med hagelbössor och taggtrådsprydda murar. Den allmänna brottsligheten har blivit ett stort problem i landet som idag har en av världens högsta mordfrekvenser, något som självklart är kopplat till årtionden av diktatur och inbördeskrig. Men det finns ljus i mörkret. Att modiga medborgare idag ifrågasätter gårdagens makthavare och utreder polisens och militärens övergrepp är viktiga steg på väg till en framtid med fred och rättssäkerhet. Det handlar om sköra processer som behöver omvärldens moraliska och ekonomiska stöd och där Diakonia just nu fyller en viktig roll.
Den 24 oktober hålls nästa förhandling i rättegången för massakern på Spaniens ambassad i Guatemala. Diakonia stödjer organisationen Fundación Rigoberta Menchú Tum som driver fallet tillsammans med åklagaren.