Jag har haft förmånen att arbeta och besöka några länder och dess landsbygd i Asien, Afrika och Latinamerika. Fattigdomens ansikte är likadant överallt. Det enda som skiljer är något i det yttre; klädstilar och fysisk karaktär på människorna. Men fattigdomen, ja den har samma uttryck i människors liv. Det sägs att fattigdomens ansikte är en kvinnas ansikte. Statistiken säger samma sak: 70 % av världens fattigaste är kvinnor. De flesta håller med när jag säger att orsaken till att människor lever i fattigdom är ojämlikhet och en orättvis fördelning av resurser.

Nyligen deltog jag i CEPREVs fältarbete. CEPREV är en av Diakonias samarbetsorganisationer i Nicaragua, och de arbetar bland annat med att förändra unga mäns attityder och syn på sin mansroll. De har lyckats öppna ögonen på många unga män i Managuas fattigaste delar till att förändra sina destruktiva beteenden. Många som kommit i kontakt med CEPREV har slutat med droger och alkohol, ta ansvar i familjen, utbildar sig och skaffar sig arbete.Redan i Diakonias resultatrapportering för 2007 kunde vi se att CEPREV var framgångsrika i sitt arbete. Enligt polisen hade organisationens envisa och engagerade arbete lett till en minskning av ungdomsgängen i områdena med 50 procent.

En av de unga män jag mötte under mitt besök var Carlos. Den här dagen träffade han CEPREV tillsammans sin sambo och barn, i den fattiga stadsdel i Managua där han bor. Efter att för en tid sedan ha mött fältarbetare från CEPREV började han långsamt se en annan framtid än en med våld och droger. Han lärde känna andra som lyckats ta sig ur den negativa spiralen. Det fanns ett hopp. Framtidstron började spira. Vägen till hans och andra unga mäns förändring är lång och tung – en rejäl uppförsbacke. Behovet av droger och alkohol är givetvis inte lätt att bli av med. De män som väljer att förändra sina liv utgör dessutom ett hot mot droghandlarna, eftersom de tagit avstånd från dem. Men trots motståndet är det här vi måste börja – med vår ungdom och våra unga män – om vi ska förändra framtiden och bekämpa fattigdomen och våldet mot kvinnor.CEPREV har tagit fram en egen arbetsmetod för hur de ska förebygga våld. Man fokuserar på att öka deltagarnas självkänsla; ge stöd för att de själva kunna identifiera sina värderingar och se sin potential och förvandla negativa ledaregenskaper till positiva. En del i arbetet är ett konkret och tydligt pedagogiskt material om maskulinitet och hur machokulturen med sina våldsideal leder till stora samhällsproblem. Med enkla illustrationer förklaras hur den enskilda individens agerande påverkar hela landet.

Alla som är engagerade i CEPREV är tydliga med att även män är offer för en dominerande maskulinitet. Organisationens ungdomsarbete drivs av en grupp psykologer som åker runt i skolor och arbetar med både elever och lärare. I arbetet ingår också kurser och möten med polisen och kvinnogrupper. Man arbetar också med ”promotores” som är unga ledare som har bearbetat sin egen erfarenhet av våld. De visar andra ungdomar att det går att förändra och förbättra sitt eget liv.

Jag kommer hem från mitt besök i Nicaragua och mötet med CEPREVs engagerade eldsjälar, uppmuntrad och imponerad av våra samarbetsorganisationers förmåga att identifiera strategiska nyckelgrupper i samhället när de bekämpar orättvisa och fattigdom.

_________________________________________________________

Diakonias stöd till CEPREV finansieras under 2012 av Svenska Postkodlotteriet.

>> Läs mer: Möt eldsjälen Jonatan som med stöd av CEPREV lämnade våldet bakom sig